Farstun

Farstun

Så här står det i Wikipedia: Farstu, förstu eller förstuga, är ett utrymme innanför bostadens ytterdörr. I äldre stugor bestod en farstu av ett enkelt ouppvärmt förrum. Där tog man av och på sig stövlar och skor samt ibland även ytterkläder. Förstugan fungerade på detta sätt som en luftsluss in till bostadsdelen där fuktiga klädesplagg och skodon kunde förvaras. Detta var speciellt viktigt vintertid när man ofta gick in och ut i huset för att hålla bostadsdelen fri från fukt och snömodd. I modernare hus brukar farstuns funktion fyllas av en tambur.

Farstukvist, förstukvist eller farstubro, förr även kallat bislag, är ett förbygge framför ytterdörren, en typ av oglasad veranda eller svale som yttertrappan leder upp till. En farstukvist är alltid försedd med tak och golv men har ofta bara räcken istället för väggar. Farstukvisten kan vara försedd med bänkar och snickarglädje. Farstukvist och förstukvist är den vanligaste benämningen i mellersta Sverige, medan farstubro är vanligare i norra Sverige (på grund av att yttertrappa där ofta ofta kallas "bro"). På vissa platser i norra Sverige har de två uttrycken slagits ihop till brokvist. Gränsen mellan vad som ska betraktas som veranda och farstukvist är flytande, men en farstukvist finns alltid framför alltid husets huvudentré, medan en veranda kan finnas på husets baksida.

Fars tun

Det kan även tolkas som fars tun. Ett tun är en inhägnad gård och gamla kära Wikipedia skriver: Tun eller gårdstun är ett fornnordiskt ord för gårdsplan eller gärdesgård. I vissa moderna förorter, däribland Rudboda på Lidingö, har bebyggelsen lagts kring tun. Etymologiskt finns ordet i samtliga germanska språk, i engelska town ("stad"), tyska Zaun ("staket"). Under 1800-talet började utfrån moderna principer andra typer ladugårdar, anläggas, där flera funktioner samlades i en, samtidigt som ladugårdarna gjordes större och rymligare. Nya byggnadstekniker gjorde att man kunde bygga större byggnader och inte var hänvisade till en mängd småbyggnader för gårdens behov. Detta kombinerat med att de gamla bytomterna i samband med skiftesreformerna bröts upp och detta gav större ytor att bygga på försvann de kringbyggda gårdarna i Norden. Under 1800-talet inspirerade det friliggande stilidealet även när mindre gårdar anlades. Detta stilideal dominerade samtidigt som bönderna själva hade råd att måla sina hus och att bygga till. I övriga världen till exempel Afrika, Asien, Sydamerika är det fortfarande en av de vanligaste gårdstyperna med slutna gårdsplaner för att skydda mot vind och fiender.

Och?

Eftersom innehavaren inte är hemma är gårdstunet är stängt och dörren innanför farstun låst. I väntan på att bli insläppt kan du betrakta de självplockade kanterellerna högst uppe på sidan eller besöka andra sidor som kanske är bättre uppdaterade. Nedan följer några förslag på läsvärda sidor.

Men vi ses så småningom här.

Länktips